…och det känns lite sorgligt. Det har varit helt fantastiska dagar här, även om det känns som att våran vistelse har varit alldeles för kort och det finns massor av mer saker att se och uppleva. Det skiftande landskapet med den mäktiga kustlinjen i norr till de vackra bergen i inlandet var ännu bättre och vackrare än vi någonsin kunde förvänta oss.
Det enda som inte riktigt har varit till belåtenhet här är att det är mycket kallare än vi förväntade oss. Jag är så glad att jag packade med mig tjocktröjan för den har använts flitigt tillsammans med fleecetröjan. Till och med Rickard har tyckt att det varit riktigt kallt så det är inte bara jag denna gång…
Dagen idag har spenderats i Wellington. Vi har promenerat omkring och kollat läget. Vi var dock lite kulturella också och var på ett museum. Efterallt gående idag så värker det i trampdynorna så man känner att vi gått omkring rätt mycket den senaste månaden.
Imorgon bär det av flygande igen, den här gången till Sydney. Där förväntar jag mig varmare och skönare väder, och ser fram emot det.
O till sist…
Nu har vi varit på resande fot i lite över en månad, vilket det inte alls känns som. Tiden har gått så fantastiskt fort och vi har fått uppleva så mycket. Det känns både konstigt och bra att vi fortfarande har nästan dubbelt så lång tid kvar. Det är dock lite skrämmande att tiden bara springer iväg och att vi snart sitter hemma i Sverige igen och undrar om allt verkligen hände eller om man drömt det hela…
Dags att ladda för morgondagens flygning och sova en skvätt. Så till nästa gång…
/// C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar